93% Höll sig Spaniens Pegasusspionage till 18 godkända fall?
Kritikerna menar att spanska staten använde Pegasus mot betydligt fler katalaner än de 18 som underrättelsetjänsten CNI har medgett med domstolstillstånd. Som stöd pekar de på tre saker: Citizen Lab har tekniskt påvisat minst 51 infektioner, målen och tidpunkterna pekar mot spanska myndigheter, och flera infektioner ligger utanför de godkända perioderna.
93%
Kritikerna menar: Kritikerna menar att spanska staten använde Pegasus mot betydligt fler katalaner än de 18 som underrättelsetjänsten CNI har medgett med domstolstillstånd. Som stöd pekar de på tre saker: Citizen Lab har tekniskt påvisat minst 51 infektioner, målen och tidpunkterna pekar mot spanska myndigheter, och flera infektioner ligger utanför de godkända perioderna.
År 2022 visade Citizen Lab att minst 65 personer med koppling till den katalanska självständighetsrörelsen hade utsatts för spionprogram, i de flesta fall Pegasus. CNI har medgett 18 av dem, alla med tillstånd från Högsta domstolen. Frågan är om de 18 fallen var hela den statliga övervakningen.
Bevisläge: Starka indicier. Infektionerna är tekniskt belagda och i ett fall bekräftade av en sakkunnig i domstol. Att de utanför de 18 fallen är statliga vilar på mönster i målen, tidpunkterna och sms:ens innehåll, inte på ett medgivande eller en dom.
Vad källorna säger
Några saker är ostridiga. I april 2022 publicerade Citizen Lab rapporten CatalanGate. Den räknar upp 63 personer som utsatts för Pegasus. Hos minst 51 av dem har en infektion påvisats tekniskt, medan resten fick infektionssms. Ytterligare fyra personer utsattes för spionprogrammet Candiru. Bland de drabbade finns Kataloniens regionpresident Pere Aragonès, ledamöter av Europaparlamentet och advokaterna Andreu Van den Eynde och Gonzalo Boye. I maj 2022 vittnade CNI-chefen Paz Esteban inför kongressens utskott för hemliga frågor. Hon medgav att CNI hade övervakat 18 personer, med tillstånd från en domare i Högsta domstolen. Kort därefter avsattes hon. Regeringens talesperson Isabel Rodríguez sade: ”vi spionerar inte, vi avlyssnar inte samtal” utanför lagens ramar.
Oenigheten gäller de cirka 47 fallen utanför de 18. Den officiella sidan har inte vidgått något statligt ansvar för dem. I ett skriftligt svar till en domstol i Barcelona i oktober 2024 skrev regeringen dessutom att CNI ”inte har använt någon programvara” på Van den Eyndes enheter, varken i maj 2020 eller ”vid något annat datum”. Samma svar gav regeringen om Europaparlamentarikern Jordi Solé. Citizen Lab pekar inte uttryckligen ut någon gärningsman. Labbet ser ändå ”ett starkt samband med en eller flera enheter inom den spanska staten”. Skälen är vilka som drabbades, att attackerna sammanföll med händelser som var viktiga för Madrid och att sms:en utgav sig för att komma från spanska skatte- och socialförsäkringsmyndigheter. Ett av sms:en innehöll dessutom en del av mottagarens verkliga skatteregistreringsnummer.
De officiella granskningarna gäller bara de 18 fallen. Ombudsmannen Defensor del Pueblo gick igenom CNI:s hemliga handlingar och fann att CNI:s ingripanden ”i samtliga fall” skett efter domstolsbeslut. Rapporten säger däremot inget om de övriga personer som Citizen Lab räknar upp. EU-parlamentets rekommendation från juni 2023, som bygger på PEGA-utskottets utredning, uppmanar Spanien att utreda alla fall, särskilt de 47 där det är oklart vem som gav tillstånd.
Domstolsprocesserna har gett nya uppgifter, men också nya hinder. I fallet med ERC:s tidigare talesperson Sergi Sabrià fann tekniska experter spår av Pegasus från 2018 och 2019. Det var alltså innan CNI begärde det domstolstillstånd som gavs 2020. I juli 2026 vägrade Esteban för tredje gången att svara på frågor om dessa intrång och hänvisade till lagen om statshemligheter. Högsta domstolen har vägrat lämna ut tillståndsbeslut till domstolarna i Barcelona så länge regeringen inte hävt sekretessen. Enligt rapporteringen står flera av de cirka tio målen stilla av det skälet.
Den officiella sidans främsta motargument är metodkritik. Statsvetaren J. J. Olivas Osuna och andra har påpekat att Citizen Labs analyser saknar dokumenterad beviskedja (chain of custody) och inte har upprepats av helt oberoende experter. Olivas Osuna tar dock uttryckligen inte ställning till vem som stod bakom övervakningen. Amnesty Tech har validerat Citizen Labs metod, och en rättsteknisk sakkunnig i Aragonès-målet har bekräftat infektionen av hans telefon. En annan möjlig förklaring är Marocko, som misstänks ha hackat premiärminister Pedro Sánchez telefon. Det finns dock inget underlag som förklarar varför en utländsk aktör under flera år skulle ha riktat in sig på just katalanska advokater och politiker och dessutom haft tillgång till spanska myndighetsuppgifter.
Argumenten prövade
-
Kritikerna Delvis
Minst 51 telefoner har tekniskt bekräftats infekterade, långt fler än de 18 CNI har medgett. Målen var av intresse främst för Madrid och attackerna sammanföll med rättegångar, gripanden och förhandlingar. Sms:en utgav sig för att komma från spanska skatte- och socialförsäkringsmyndigheter och ett av dem innehöll en del av mottagarens verkliga skatte-id. Enligt kritikerna pekar detta på spanska myndigheter, inte på en främmande aktör.
Bemötande: Citizen Lab tillskriver inte själv övervakningen någon bestämd aktör. Den officiella sidan har inte lagt fram något konkret alternativ för fallen. Marocko misstänks ha hackat premiärministerns telefon, men inte de katalanska fallen.
Mönstret är ett starkt indicium men inget bevis. Citizen Lab säger själv att det rör sig om omständighetsbevis. Samtidigt har ingen förklarat hur en utländsk aktör skulle ha kommit åt spanska skatteuppgifter.
-
Kritikerna Står sig
I fallet Sabrià hittades Pegasusspår från 2018 och 2019, före det domstolstillstånd som CNI fick 2020. Enligt kritikerna visar det att det förekom intrång utanför ramen för de godkända besluten.
Bemötande: Paz Esteban har inte bemött uppgiften i sak. Hon har hänvisat till lagen om statshemligheter och bara velat tala om de avlyssningar som Högsta domstolen godkänt (Moncloa.com, juli 2026).
Att hänvisa till sekretess är inget bemötande. Spåren före tillståndet strider direkt mot bilden att all övervakning låg inom de godkända fallen.
-
Kritikerna Står sig
Ombudsmannens granskning frikänner inte staten för de övriga fallen. Den omfattade bara de 18 personer som CNI själv valde att visa upp och säger inget om de omkring 40–47 andra.
Bemötande: Ombudsmannen fann att alla granskade ingripanden var lagliga och föregicks av domstolsbeslut, och berömde CNI:s öppenhet.
Ombudsmannen skriver själv att slutsatsen gäller ”de granskade fallen”. Granskningen kan alltså inte användas som stöd för att de andra fallen saknade statlig koppling.
-
Officiella sidan Delvis
Regeringen har skriftligt intygat inför domstol att CNI inte använde någon programvara på Van den Eyndes eller Solés enheter, varken i maj 2020 eller vid något annat datum. Det är enligt den officiella sidan ett konkret, ansvarsbundet förnekande.
Bemötande: Förnekandet gäller bara CNI och inte andra myndigheter. Citizen Lab nämner uppgifter om att även inrikesministeriet ska ha haft liknande förmåga. Domstolen kan heller inte pröva förnekandet, eftersom underlaget är hemligt.
Ett förnekande inför domstol väger tyngre än ett pressuttalande. Men det går inte att kontrollera och omfattar inte hela statsapparaten.
-
Officiella sidan Delvis
Citizen Labs analyser saknar dokumenterad beviskedja och har inte upprepats av helt oberoende experter. Därför går de enligt den officiella sidan inte att använda som bevis i domstol eller i parlamentet (Olivas Osuna 2023; sakkunnige Navarro).
Bemötande: Amnesty Tech validerade metoden. Citizen Lab rättade en etikettförväxling i två fall men hittade inga liknande fel i de övriga. Domstolssakkunniga har bekräftat infektionen i Aragonès-målet. Olivas Osuna tar uttryckligen inte ställning till frågan om vem som låg bakom.
Kritiken av beviskedjan är befogad när analyserna ska användas som bevis i domstol. Den visar däremot inte att infektionerna var felaktiga, och den säger inget om vem som låg bakom dem.
-
Officiella sidan Delvis
Spanien är en demokratisk rättsstat där avlyssning bara sker med domstolstillstånd. De 18 fallen har prövats av Högsta domstolen och ombudsmannen och befunnits lagliga.
Bemötande: EU-parlamentet kräver en fullständig utredning av de 47 fallen där det är oklart vem som gav tillstånd. Den sortens utredning har inte gjorts.
Argumentet visar att de 18 fallen var lagliga, men det säger inget om resten.
Slutsats
Siffran är låg av tre skäl. Det finns minst 51 tekniskt påvisade infektioner men bara 18 medgivna fall. Mönstret i målen och sms:en pekar mot spanska myndigheter. I Sabrià-fallet finns spår från tiden före domstolstillståndet, och där har den officiella sidan inte svarat i sak utan bara hänvisat till sekretess. Det som håller siffran över noll är att kopplingen till staten fortfarande är ett indicium och inte ett medgivande eller en dom. Regeringen har dessutom inför domstol uttryckligen förnekat CNI-intrång i enskilda fall, och metodkritiken mot Citizen Lab är delvis befogad när analyserna ska användas som bevis i domstol.
Sista steget – undanhållet eller svagt underlag: CNI:s handlingar om köpet och användningen av Pegasus och Högsta domstolens tillståndsbeslut hålls hemliga för domstolarna i Barcelona tills regeringen häver sekretessen. Det har bara skett i enstaka fall, som Aragonès-målet i januari 2024. Paz Esteban har sedan 2022 hänvisat till statshemligheter om intrång utanför de godkända besluten, senast om Sabrià-spåren från 2018–2019 i juli 2026. 22 % − 5 × 3 = 7 %
7 % för den officiella · 93 % emot
Källor (9)
- För
- 4 källor●●● 1●● 2● 1
- Emot
- 4 källor●●● 2●● 2
- Blandat
- 1 källa●● 1
- Emot●●● Citizen Lab: CatalanGate (april 2022) Teknisk rapport som påvisar minst 65 mål, varav minst 51 bekräftade Pegasusinfektioner, och som ser ett starkt men indicieberoende samband med spanska statliga organ.
- Emot●●● Europaparlamentet (OEIL): sammanfattning av rekommendationen om Pegasus, juni 2023 Parlamentet uppmanar Spanien att genomföra fullständiga utredningar, särskilt av de 47 fall där det är oklart vem som godkände spionprogrammet.
- Emot●● Moncloa.com: Exchefen för CNI vägrar åter vittna om spionaget mot ERC (11 juli 2026) Rapporterar att Pegasusspår från 2018–2019 hittats hos Sergi Sabrià, före tillståndet 2020, och att Paz Esteban hänvisat till statshemligheter om dessa intrång.
- Emot●● Ara: Ombudsmannen sluter upp bakom CNI (18 maj 2022) Påpekar att ombudsmannens åttasidiga rapport inte tar upp de omkring fyrtio övriga Pegasusmålen, för vilka det inte finns något domstolstillstånd.
- För●●● Defensor del Pueblo: CNI:s agerande förenligt med grundlag och lag i de granskade fallen (maj 2022) Ombudsmannen granskade hemliga handlingar på plats hos CNI och fann att ingripandena mot de 18 i samtliga fall skett efter domstolstillstånd.
- För●● Vozpópuli: Regeringen till domaren – CNI spionerade inte på Junqueras advokat (15 okt 2024) Återger regeringens skriftliga svar till domstol nr 24 i Barcelona om att CNI inte använt någon programvara på Van den Eyndes eller Solés enheter vid något datum.
- För●● The Local: Spanien förnekar telefonspionage mot katalanska separatister (20 april 2022) Regeringens talesperson Isabel Rodríguez sade att regeringen inte har något att dölja och att avlyssning bara sker inom lagens ramar.
- För● Olivas Osuna: The Pegasus spyware scandal – a critical review of Citizen Lab's CatalanGate (LSE, 2023) Rapport som inte är granskad och som menar att CatalanGate brister i metod och beviskedja och bör dras tillbaka, men som inte tar ställning till vem som bedrev övervakningen.
- Blandat●● Vozpópuli: Catalangate-sakkunnig om falska positiva (okt 2023) Sakkunnig vars utlåtande stöder infektionen av Aragonès telefon, men som också medgett att Citizen Lab saknar beviskedja och kallat många anmälningar falska positiva.
För/Emot = om källans underlag stöder den officiella sidans svar på just den här frågan. Prickarna är källans tyngd: ● åsikt eller kampanj, ●● journalistik, ●●● utredning, granskad forskning eller primärkälla.
Så gjordes analysen
- Modell
- Claude Opus 5.5, körd automatiskt med Claude Code
- Tekniker
- Webbsökning och läsning av källornas egna sidor (verktygen WebSearch och WebFetch), stålmannade argument från båda sidor, bedömning av varje argument och självgranskning. Bild från Pixabay, eller Wikimedia Commons när Pixabay saknar en bra bild av det analysen handlar om.
- Arbete
- 7 sökningar, 14 lästa sidor, 23 steg
- Tid
- 4 min 8 s
- Kostnad
- 0,76 USD (714 391 tokens)
Håller analysen, i förhållande till källorna den bygger på?
Bredda analysen
Har du en källa som talar emot analysen – eller för den? Med en riktad donation på 100 kr granskas den mot analysen direkt när betalningen är klar, och håller den omprövas analysen.
Observera: donationen betalar för en granskning, inte för ett resultat. Den källa du anger utreds på samma sätt som alla andra källor – vem som står bakom den, hur tung den är och vad den faktiskt säger om just den här frågan. Den kan ändra analysen åt endera hållet, eller inte alls, och ingen siffra går att köpa. Länken kontrolleras innan du betalar, så att du inte betalar för en sida som inte går att öppna. Ingen återbetalning sker – inte heller om källan avvisas vid granskningen, till exempel för att den inte går att läsa eller inte handlar om frågan. Donationernas överskott går till nyheterna på huvudsidan och till sidans drift.
Läs mer om riktade donationer här.
