80% Var bevisningen mot Engström för svag för ett utpekande?
Stig Engström var på mordplatsen vid rätt tid, passar i signalementet, gav uppgifter som bara gärningsmannen rimligen kunde ha och ljög om vad han gjorde. Därför är det tillsammans med hans vapenvana och motiv svårt att komma runt honom som Palmes mördare, och utpekandet 2020 var befogat.
80%
Kritikerna menar: Stig Engström var på mordplatsen vid rätt tid, passar i signalementet, gav uppgifter som bara gärningsmannen rimligen kunde ha och ljög om vad han gjorde. Därför är det tillsammans med hans vapenvana och motiv svårt att komma runt honom som Palmes mördare, och utpekandet 2020 var befogat.
Chefsåklagare Krister Petersson pekade 2020 ut Stig Engström, ”Skandiamannen”, som trolig gärningsman. Den 18 december 2025 kom överåklagare Lennart Guné fram till att bevisningen inte räcker för ett utpekande. Frågan är vem av dem som har rätt om bevisläget.
Vad källorna säger
Det mesta av grunden är ostridigt. Stig Engström arbetade på Skandia vid Sveavägen. Enligt sina egna uppgifter stämplade han ut kl. 23.19, och skotten föll omkring 23.21. Själv sade han att han kom till platsen strax efter skotten, att han talade med Lisbet Palme och att han visade poliserna åt vilket håll gärningsmannen hade flytt. Inga andra vittnen eller poliser minns att de träffade honom. Han dog år 2000. Något mordvapen eller någon teknisk bevisning har aldrig knutits till honom, och det medgav även Petersson.
Petersson och Palmegruppens chef Hans Melander menade att Engströms berättelse ”inte hänger ihop”. De pekade på att han hade sett ett vittne (Lars J) som bara gärningsmannen rimligen kunde ha lagt märke till, att flera signalement stämde med honom och att han var van vid vapen. Journalisten Thomas Pettersson lade till skytteklubb, tillgång till samma typ av vapen, politiskt och privat motiv samt att han var berusad. Men Petersson sade själv att underlaget hade räckt till häktning, inte till fällande dom.
Gunés omprövning 2025 vänder på bedömningen. Bara ett vittne nämner keps och bara ett nämner väska. Centrala vittnen beskriver en kroppsbyggnad som inte passar Engström. Mannen som enligt vittnen stod vid hörnet innan paret Palme kom kan inte ha varit Engström, med tanke på när han tidigast kunde ha lämnat Skandiahuset. Det är också oklart om han kunde veta att paret skulle passera och hur han skulle ha fått tag på ett vapen. Att han såg vittnet nedanför trapporna godtar Guné inte som bevis.
Den verkliga oenigheten gäller hur indicierna ska vägas samman och hur sekunderna ska läggas. Klas Gustavsson argumenterade 2025, i ett underlag till ett rättegångsspel i Lund, för att Engström inte går att komma runt. Anders Olsson svarar att skotten troligen föll närmare 23.21:00, att Engström kom tillbaka till Skandia kring 23.33–23.34 och inte 23.40, och att Lars J kan ha synts 30–90 sekunder efter skotten. Han påpekar också att minst elva personer på platsen aldrig beskrevs av andra vittnen. I själva rättegångsspelet i maj 2025 frikände fem domare från fem länder Engström enhälligt, eftersom indicierna inte ens tillsammans räckte till en stark misstanke.
Ingen ny bevisning har tillkommit sedan 2020. Båda åklagarna har vägt samma material. Det som skiljer dem är bedömningen, inte underlaget.
Argumenten prövade
-
Kritikerna Delvis
Engström beskrev ett vittne, Lars J, som han rimligen bara kunde ha sett från gärningsmannens position eller flyktväg. Det placerar honom där mördaren var vid rätt tidpunkt.
Bemötande: Guné godtar inte observationen som bevis (SVT 2025). Anders Olsson menar att Lars J kan ha synts 30–90 sekunder efter skotten och att Engströms beskrivning liknar en teckning som Aftonbladet publicerade den 4 mars 1986, så han kan ha fått uppgifterna från medierna (Gunnar Walls blogg 2025).
Observationen är det starkaste indiciet, men den förutsätter en snäv tidslinje som är omstridd. Dessutom finns en alternativ förklaring i medieuppgifterna.
-
Kritikerna Delvis
Signalementet stämmer: mörk rock, keps, liten väska och längd. Thomas Pettersson och Petersson menar att flera vittnesmål motsvarar Engström väl.
Bemötande: Bara ett vittne nämner keps och bara ett nämner väska, och centrala vittnen beskriver en kroppsbyggnad som inte passar Engström (Guné via SVT). Gunnar Wall påpekar att Lisbet Palme och Lars J talade om en blå täckjacka, vilket Engström inte hade.
En mörk rock är ett allmänt drag som många bar. De mer särskiljande detaljerna vilar på enstaka vittnen och motsägs av de mest centrala.
-
Kritikerna Delvis
Engströms berättelse går inte ihop med andra vittnens. Ingen såg någon i den roll han sade sig ha haft, och han ljög om vad han gjorde.
Bemötande: Anders Olsson visar att minst elva personer var på mordplatsen utan att någon annan beskrev dem, så att ingen minns Engström är inte avvikande. Gunnar Wall menar att flera av de påstådda lögnerna saknar belägg eller bygger på intervjuer gjorda över 30 år senare.
Avvikelserna i hans berättelse är verkliga och varför han betedde sig som han gjorde är obesvarat. Men att han inte syns i andras vittnesmål bevisar lite när många andra på platsen inte heller gör det.
-
Kritikerna Delvis
Engström hade skjutvana, var med i en skytteklubb, hade tillgång till samma typ av vapen som användes och hade politiskt och privat motiv mot Palme (Thomas Pettersson i Filter).
Bemötande: Inget vapen har knutits till honom, och Petersson medgav att teknisk bevisning saknas. Guné framhåller att det inte är klarlagt hur han skulle ha fått tag på mordvapnet eller vetat att paret Palme skulle passera.
Det här gör honom möjlig som gärningsman men knyter honom inte till själva brottet, och samma drag passar många andra.
-
Officiella sidan Delvis
Tidslinjen talar emot Engström: mannen som väntade vid hörnet innan paret Palme kom kan inte ha varit han, med tanke på när han tidigast lämnade Skandiahuset. Det är tveksamt om han alls hann (Guné).
Bemötande: Gustavsson och Petersson menar att utstämplingen kl. 23.19 och skotten kl. 23.21 ger utrymme för brottet, och att väntande män vid hörnet inte behöver ha varit gärningsmannen.
Marginalerna är på sekunder och bygger på osäkra klockslag åt båda håll. Tiden utesluter inte Engström helt men gör honom mindre sannolik.
-
Officiella sidan Står sig
Underlaget räcker inte ens enligt den som pekade ut honom. Petersson sade att det räckte till häktning men inte till fällande dom, och fem internationella domare fann enhälligt i rättegångsspelet 2025 att indicierna inte ens tillsammans gav en stark misstanke.
Bemötande: Thomas Pettersson menar att indicierna är tillräckliga och att teknisk bevisning inte går att få fram så långt efteråt. Därför ska bristen på den inte avgöra.
Att teknisk bevisning är svår att få fram förklarar varför den saknas, men det stärker inte indicierna. Även utpekandets upphovsman medgav att de inte räckte för en dom.
Slutsats
Det som drar siffran uppåt är att bevisningen helt saknar teknisk koppling, att Petersson själv medgav att den inte räckte till en dom, att domarna i rättegångsspelet var eniga och att de mest särskiljande signalementsdetaljerna vilar på enstaka vittnen. Det som drar nedåt är att kritikerna har verkliga indicier: Engströms observation av Lars J, avvikelserna i hans berättelse och den knappa men möjliga tidslinjen. De kvarstår som obesvarade frågor om hans beteende, men de räcker inte för att peka ut honom som gärningsman.
Sista steget – undanhållet eller svagt underlag: Inget underlag som är belagt avgörande för just den här frågan har visats hållas inne. Både Petersson 2020 och Guné 2025 vägde samma utredningsmaterial. Anders Olssons granskning ligger på en blogg och har fått lägre vikt. Detsamma gäller de uppgifter om Engströms påstådda lögner som bygger på förhör gjorda mer än 30 år efter mordet.
80 % för den officiella · 20 % emot
Källor (9)
- För
- 5 källor●●● 1●● 3● 1
- Emot
- 4 källor●● 4
- För●●● Polisen: Palmeutredningen Polisen redovisar att överåklagaren den 18 december 2025 fann att bevisningen inte räcker för att peka ut den person som utsågs som misstänkt 2020, och att ingen annan såg Engström i den roll han beskrev.
- För●● SVT: Överåklagaren – därför räcker inte bevisningen kring ”Skandiamannen” Lennart Guné går igenom keps, väska, kroppsbyggnad, hörnmannen och tidsutrymmet och drar slutsatsen att omständigheterna inte räcker för ett utpekande.
- För●● Dagens PS: Enhälliga domare – påstådd Palmemördare inte skyldig Fem domare från fem länder frikände enhälligt Engström i rättegångsspelet i Lund 2025, eftersom det saknades teknisk bevisning och indicierna inte ens tillsammans gav en stark misstanke.
- För●● Dagens Juridik: Bevisen för att peka ut Skandiamannen räcker inte Tidningen återger Gunés slutsats och att 77,7 procent av nästan 1 000 jurister 2021 inte delade åklagarens syn att Engström inte går att komma runt.
- För● Gunnar Walls blogg: Anders Olssons granskning av Klas Gustavsson (1 av 3) Anders Olsson menar att skotten föll omkring 23.21:00, att Engström kom tillbaka kring 23.33–23.34 och att observationen av Lars J och att ingen minns honom på platsen inte pekar ut honom.
- Emot●● SVT: Åklagaren om Skandiamannen – ”Han närmast hånar polisen” Krister Petersson redovisar 2020 att Engström var på platsen, såg vittnen som bara gärningsmannen kunde lägga märke till, var van vid vapen och hade tid att begå mordet mellan 23.19 och 23.40.
- Emot●● Filter: Intervju med Thomas Pettersson Thomas Pettersson menar att Engström var på platsen, passar i signalementet, ljög om vad han gjorde och gav uppgifter om ett vittne som bara gärningsmannen kunde ha, och kallar det starka indicier.
- Emot●● Yle: Journalisten som ägnade 12 år åt Palmemordet Thomas Pettersson säger 2020 att skälen att misstänka Skandiamannen räcker, även om han gärna hade sett teknisk bevisning.
- Emot●● Dagens PS: Polisen hånade utpekade Palmemördaren Journalisten Lars Olof Lampers menar att utredarna aldrig tog Engström på allvar, och tidigare hemliga inspelningar visar utredare som säger att han är gärningsmannen om han inte ljuger.
För/Emot = om källans underlag stöder den officiella sidans svar på just den här frågan. Prickarna är källans tyngd: ● åsikt eller kampanj, ●● journalistik, ●●● utredning, granskad forskning eller primärkälla.
Så gjordes analysen
- Modell
- Claude Opus 5.5, körd automatiskt med Claude Code
- Tekniker
- Webbsökning och läsning av källornas egna sidor (verktygen WebSearch och WebFetch), stålmannade argument från båda sidor, bedömning av varje argument och självgranskning. Bild från Pixabay, eller Wikimedia Commons när Pixabay saknar en bra bild av det analysen handlar om.
- Arbete
- 14 sökningar, 23 lästa sidor, 39 steg
- Tid
- 5 min 29 s
- Kostnad
- 1,03 USD (1 269 565 tokens)
Håller analysen, i förhållande till källorna den bygger på?
Bredda analysen
Har du en källa som talar emot analysen – eller för den? Med en riktad donation på 100 kr granskas den mot analysen direkt när betalningen är klar, och håller den omprövas analysen.
Observera: donationen betalar för en granskning, inte för ett resultat. Den källa du anger utreds på samma sätt som alla andra källor – vem som står bakom den, hur tung den är och vad den faktiskt säger om just den här frågan. Den kan ändra analysen åt endera hållet, eller inte alls, och ingen siffra går att köpa. Länken kontrolleras innan du betalar, så att du inte betalar för en sida som inte går att öppna. Ingen återbetalning sker – inte heller om källan avvisas vid granskningen, till exempel för att den inte går att läsa eller inte handlar om frågan. Donationernas överskott går till nyheterna på huvudsidan och till sidans drift.
Läs mer om riktade donationer här.
